Det ligger ett tunt lager vit frost över gräsmattan och traktorhjulen när morgonkaffet intas vid köksbordet här på gården. November har krupit in på allvar, och innan tjälen slår till och de första rejäla snöfallen bäddar in landskapet är det dags att ställa om fokus. Skördetiden på åkrarna är sedan länge över, veden för säsongen är kluven och instuvad, och blickarna dras mot skogsbackarna bakom ladan. Vintern är utan tvekan vår mest intensiva tid i skogen, och ett sunt skogsbruk på gården bygger på en enda sak: förberedelse.
Innan vi drar i snöret på första sågen och ger oss ut i bestånden tillbringar vi alltid några rejäla dagar i verkstaden. Att meka med tvåtaktare och syna utrustningen är en stund av lugn och eftertanke. Det doftar gammal kedjeolja, ren bensin och kaffe från termos. Precis som vi diskuterade när vi insåg att en utökad maskinpark kräver utökade lokaler, är en välorganiserad arbetsbänk med ordentlig belysning guld värd när skruvmejslar, flatfilar och mikrometer kommer fram.
Från vedbod till verkstad: Säsongsskiftet och förberedelser inför skogsvintern
Gallring i vinterskog är bland det mest tillfredsställande man kan ägna sig åt på en gård. Skogen ljusnar upp, undertryckta träd tas bort för att ge plats åt framtida timmerstockar, och man får samtidigt hem ovärderlig pannved till nästa vinter. Men det är också ett tungt och potentiellt farligt arbete där marginalerna är små. Den som har stått med en trilskande såg tjugo minusgrader djupt inne i ett snårigt granbestånd vet exakt varför man vill göra grovjobbet i en varm verkstad i förväg.
Det handlar inte bara om maskinerna, utan om att mentalt ställa om. Under senhösten när löven fallit ser man stammarna tydligare. Vi går igenom bestånden till fots, markerar vindfällen och väljer ut vilka partier som är i störst behov av gallring. Men innan första skäret läggs måste varje detalj i redskapslådan granskas utan kompromisser.
Kedjor, svärd och filter: Den praktiska checklistan för motorsågsservice
Att utföra en grundlig motorsågsservice är en ritual som kräver tålamod. Först plockas kåpor, svärd och kedja av. Tryckluften får göra rent i skrymslen kring koppling och kedjebroms där packat spån och intorkad harts gärna samlas. Luftfiltret tvättas varsamt i varmt såpvatten eller blåses rent inifrån och ut för att inte trycka in smutsen i förgasaren.
Svärdet och kedjan förtjänar extra uppmärksamhet. Ett vanligt misstag är att bara fokusera på skärlänkarnas egg och glömma resten av geometrin:
- Vänd svärdet regelbundet: För att svärdet ska slitas jämnt på över- och undersida vänder vi alltid på det vid varje rengöring och kedjebyte.
- Grada av svärdspåren: Med tiden slits rälsen på svärdet och det bildas en liten vass grad längs ytterkanten. Ta en flatfil med gradningsverktyg och dra längs svärdskanten i 90 graders vinkel tills ytan är plan och fin. Ett gradat svärd nyper lätt i skäret och gör att sågen driver snett.
- Rensa oljehålet: Kontrollera att smörjhålet i svärdets fäste inte är igensatt av harts eller gammalt spån så att kedjan får den olja den behöver.
- Fila ryttarna (underställningen): En vass skärtand gör ingen nytta om ryttaren framför är för hög. Vi använder alltid en filmall för att sänka ryttarna till rätt nivå. För låga ryttare ger å andra sidan huggande gång och kraftigt ökad kastrisk, medan för höga ryttare gör att sågen bara dammar utan att bita.
- Tändstift och bränslefilter: Byt tändstiftet om elektroden ser bränd eller sotig ut, och se till att bränslefiltret i tanken inte har kloggat igen av gammal soppa.
När man sätter ihop sågen igen ska kedjan spännas lagom hårt – den ska ligga an mot undersidan av svärdet men enkelt kunna dras runt för hand utan att kärva. Glöm inte att alltid ha handskar på dig när du rör vid kedjan.
Gå igenom den personliga skyddsutrustningen – kontrollera hjälm och sågskyddskläder
Minst lika viktigt som maskinen är det vi själva bär på kroppen. När man arbetar med motorsåg finns det inga genvägar till säkerhet. Det lönar sig att läsa på om de gällande kraven och råden kring arbetarskydd och säker hantering av motorsåg för att säkerställa att man inte missat någon avgörande detalj.
En av de viktigaste sakerna vi kontrollerar i verkstaden är skogshjälmen. Det är lätt att tro att en hjälm håller för evigt så länge man inte fått en grov gren i huvudet, men verkligheten är en annan. Hjälmens plast bryts ner successivt av solens UV-strålning, regn och temperaturväxlingar. Tillverkare och säkerhetsnormer rekommenderar därför att skogshjälmar byts ut vart tredje till femte år, oavsett om de ser felfria ut på utsidan eller inte. De flesta moderna hjälmar har en liten UV-indikator som bleknar med tiden, eller ett stämplat produktionsdatum på insidan av brättet. Visiret och hörselkåporna inspekteras också; spruckna kåptätningar dämpar inte motorljudet tillräckligt och slitna visir försämrar sikten markant.
När det kommer till sågskyddsbyxor och kängor är funktionen rent mekanisk och genialisk. Inuti tyget finns skikt av tusentals långa, extremt slitstarka textilfibrer. Om sågkedjan träffar byxan dras fibrerna blixtsnabbt ut och trasslar in sig i kedjedrevet, vilket tvärstoppar sågen på bråkdelen av en sekund. Men för att detta ska fungera måste fibrerna kunna röra sig fritt. Om byxorna är igengrodda med kåda, intorkad olja och jord kan fibrerna klumpa ihop sig. Tvättas de dessutom felaktigt, med för höga temperaturer eller centrifugering som skadar fibrerna, sätts skyddsfunktionen ur spel. Vi tvättar byxorna enligt tillverkarens instruktioner och synar dem efter hål eller revor. Har skyddsinlägget fått ett snitt eller skadats måste byxan kasseras och ersättas omgående.
Planera gallringen och traktorstråken innan tjälen och snön lägger sig
När maskiner och skyddskläder är genomgångna återstår planeringen ute i terrängen. Innan snön gömmer stubbar, stenar och surhål är det optimalt att röja upp stickvägar och basstråk. Vi tar röjsågen och kapar bort förväxande sly längs de stråk där traktorn och skogskärran ska ta sig fram senare i vinter.
Marken här på gården varierar mellan stenig morän och fuktigare lermarker. Att köra ut virke på ofrusen mark skapar djupa körskador som skadar trädens rötter och förstör markstrukturen för årtionden framåt. Därför planerar vi att hugga de blötare partierna först och lägga riset direkt i körstråken för att bättra på bärigheten. När sedan kylan sätter in och tjälen kryper ner i backen blir marken hård som betong, och skotningen kan ske skonsamt och effektivt.
Det är något visst med den här förväntansfulla stämningen i november. Doften av nyslipade kedjor och nysmort svärd på arbetsbänken vittnar om att vi snart byter verkstadens sken mot vinterskogens stillhet, där varje fällt träd och varje staplad vedtrave är en hyllning till det självständiga livet på landet.